thepainandthepleasure

Jag har fortfarande inte fått mitt fucking nyårskjol från Style by stars. Jag mailade dem och fick svaret att dem kommer idag eller imorgon. Jag funderar hursomhelst på att skita i den och istället ha klänningen som jag köpte idag. Den var på rea och jag kunde bara inte låta bli. Den är tajt, leopardmönstrad och perfekt. Lite tacky kanske, men jag älskar den ändå.

Jag fick höra "Du är mycket djupare än du ser ut" igårkväll av en kille. Visst, det var menat som en komplimang. Men kom igen. För visst låter det fan inte bra när man tänker efter?

Jag känner hur hela blogghelvetet får mig att framstå som ett jävla deppvrak. Not good. Visst, jag har varit trött på en hel jävla del den senaste tiden, men tro inte att jag är ledsen. Jag är bara trött. Men sånt går över, tro mig. Ge mig bara lite julfirande med familj, julmat, julklappar och glögg så ska ni se att det blir bättre. Lite i varje fall. Och det är ju alltid något. 

  
Typ tre veckor sen.

Vi hade ju tänkt ha en lugn kväll. En kväll med egenlagad middag, Harry Potter och en påse godis. Men partyskadade som vi är så blev vi tillslut alldeles för rastlösa för att sitta hemma. Ett samtal och en timme senare satt vi på tuben mot festen. Sällskapet var som alltid trevligt, vi blev bjudna på skumpa och jag åkte hem med texten "Svinig som få" skriven på armen.


Vi på toaletten igårnatt.

Jag var ju hos doktorn i fredags. Och jag blev nästan lite kär. Skitsamma att han var typ 30, han var ju fräsch. Anyway, han tog ett blodprov och gav mig svaret på varför jag varit ett stort jävla förkylningsoffer de senaste veckorna. Jag har haft körtelfeber. Utan att veta om det.

Eller "kyssjukan" som mamma så fint kallade det. Suck.

No party tonight. Vi ska laga middag och bara ta det lugnt, jag och twin.  

Jag drack Tequila för första gången igårkväll. Det säger väl nästan allt om vår kväll. För jävlar va packad jag blev. Och jag bara körde. Jag orkar inte tänka "Fan, jag kommer ångra mig imorgon om jag gör såhär". Jag släppte allt. Jag orkade inte bry mig. Och fan va kul jag hade.

Den är så fin att det gör ont i mig. Och det värsta är att det är världens vackraste Robert Pattionson som spelar. Det är han som spelar på det där förbannade jävla pianot.

Aj, mitt hjärta.

Everytime you messed with my head,
all the things you did and you said
See my scars, spell out your name and
you're paralzing me

Idag är det tre veckor kvar till julafton. Och fyra jävla veckor till nyårsafton. Jag börjar känna mig lite smått stressad. För tror ni att jag har några jävla kläder eller att jag fixat några julklappar? God no. Som med allt annat så är jag ute i sista jävla minuten. Okej, jag har tid på mig men jag vet ju hur det kommer att sluta. Herregud, att göra allt så jävla sent som möjligt är typ mitt motto. Men vet ni vad? Det brukar lösa sig ändå. Oftast. Trots att jag nästan alltid fuckar till det. Och jag hoppas det gäller ALLT för en gångs skull. För det skulle verkligen behövas just nu.

Och gärna redan nu i helgen. Godnatt.

Är det bara jag eller är det här den bästa reklamen någonsin?
Låten är så jävla mysig och tjejen vid 00:15 sjunger så fint.

Ikväll blev jag utbjuden på spansk resturang av min kära papi. Det var verkligen skitgott. Och jag kände att jag behövde det. Här hemma kvävs jag nästan hjäl av all ångest över skolan. Och mina egna idiotiska tankar, som jag aldrig blir av med. Dem är som en jävla virus. Det är fucking jävla omöjligt att bli av med dem. Dem sitter där och hånler. Och gapskrattar åt mig.