thepainandthepleasure

Igår var jag ledig men spenderade trots det hela min dag med mitt jobb. Var allt som allt fem timmar på huvudkontoret i Skärholmen. Hade en presentation för hela personalstyrkan, dvs över 60 personer. Gick hur jävla bra som helst. Efter mötet åkte jag direkt till andra sidan stan för att göra något ganska jobbigt. Men det gick, trots allt, väldigt bra. 

Idag kör jag skift på mitt jobb, för allra sista gången. Puss.

Tanken var att jag skulle förbi jobbet idag, men det hann jag inte med, eftersom jag hade tid hos min frisör Angelica. Och hon gör mig som vanligt aldrig besviken. Blev bjuden på kaffe, lite skvaller och slutligen ett vacker svall. Och jag säger bara en sak - black is back. Är alltså inte blond längre. Inte alls. Och det känns jävligt bra.

Nu måste jag iväg igen. Har fan aldrig en lugn stund. Puss.

Vad kan jag säga. Med vissa personer har man det. Och med andra, inte.

Puss.

Herregud, idag känns det att man lever. Har jobbat nio timmar med grov bakfylla och en ännu värre mensvärk. Sprang ut igår tillsammans med Isabelle. Och med oss blir det ju alltid som det blir. Så vi började med drinkar och skratt på Sogni. Vilket fortsatte med shots, dans och roliga män på Ambassadeur. Sprang in i en gammal bekant, och vad man nu kallar det, och fick komplimanger i mängder. Kvällen slutade med en taxiresa hem och att jag somnade fullt påklädd. Och en drös missade telefonsamtal.


Allt som allt, en lyckad kväll. Imorgon jobbar jag min nästsista dag. Puss.

Det är löningsfredag. Jag börjar inte för än klockan tio imorgon. Så ni kan ju
tänka er vad jag ska göra ikväll? Måste bli av med demonerna i mitt huvud.  

Puss.

Är mitt uppe i ett av mitt livs, tror jag, nästan största antiklimax. Jag har fem dagar kvar på ett jobb som jag är trött på. Det känns underbart befriande att få sluta. Men bara tanken på att lämna min familj, dvs mina arbetskamrater, får mig att vilja gråta. Som när jag satt på jobbet igårkväll. Pratade med Danne inne på kontoret och skrattade rakt ut, som vanligt, för att han säger alltid så sjuka saker. Erhan gjorde oss sällskap och började masserade mina ömma axlar. Utan att jag ens behövde be honom om det. Men jag kände då att fan, hur ska jag klara av att lämna det här. Allt detta medans det är kaos i mitt huvud. Totalt jävla kaos.

Och jag frågar mig själv, gång på gång, om det ens är värt det. Puss.

Om du vill ha mig, så säg till

Hade jättetrevligt på middagen igår. Blev bjuden på god mat, fint sällskap och massor av skratt. Gick hem lagom till att de andra skulle ut och dansa. Men det gjorde inte så mycket. Längtade efter att sova. Ikväll har jag jobbat, såklart, och efter det så gick jag på bio med min babe. Vi såg självklart Breaking Dawn. Och herregud, vilket film. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta i vissa scener. Men sjukt jävla bra var den. 

Jag måste vara sjuk i huvudet. Kan knappt ta att jag får en komplimang.
Det är ju helt jävla skadat. Stakars jävla killar som måste dras med mig. 

Hursomhelst, ikväll ska jag på 20årsmiddag hos Elin. Puss.

Igår var jag ledig. Min lediga dag den här veckan. Började med frukost och morgonmys. Sedan åkte jag till stan för att träffa Jessica. Sprang in i Malin och satte oss för att ta en fika. Drack vaniljlatte och åt en tonfiskbagel. Åh, det bästa jag vet! Typ. Efteråt gick vi på stan en stund innan vi vandrade vidare till CityAkuten för att jag skulle vaccinera mig inför Thailand. Gick på fem minuter. Så jävla smidigt. Idag är det fredag och jag jobbar såklart hela helgen. Men det känns faktiskt helt okej. 

Har ändå bara tio dagar kvar på jobbet, så skitsamma. Puss.

Like I was gonna put somebody in your place

Jag är verkligen min egna värsta fiende ibland.

Idag har jag jobbat, som vanligt, och dessutom fått en fantastisk nyhet. Och det är att min
fina bebe fick jobbet som hon var på intervju för. Det betyder alltså att det, mer eller mindre,
är helt klart att vi flyttar efter nyår.

Kommer ibland på mig själv med att fortfarande bli ledsen. Slås av en tanke. Bli påmind. Och känna mig precis lika hjälplös som då. På grund av något som hände för snart över tre år sedan. Och det var då, för någon vecka sedan, när han ringde mig som jag insåg hur jävla långt borta det faktiskt är. Allt det där. All jävla skit. För jag har med tiden insett att det är precis vad det var. Skit. Allt med oss var skit. Det var fan inte något fint. Det var till slut bara äckligt och smutsigt efter alla svek och lögner.

Det hände för evigheter sedan. Och jag är så jävla trött på det. Att det fortfarande sitter och gnager inom mig. Något som är så jävla gammalt. Smutsigt. Och som får mig att vilja spy rakt ut. För det var precis det jag ville göra när jag hörde hans röst i andra änden av telefonen. Spy rakt ut. Kommer aldrig förstå hur han ens vågade. Vågade slå mitt telefonnummer. Väntade på att jag ska svara. Och hörde att jag nästan slutade andas när jag insåg vem det är jag pratade med. Och där satt jag. Tre år senare. Tre år äldre. Med ett helt nytt liv. Som en helt ny person. Och jag tror det var det som gav mig styrkan. Styrkan att inte gå tillbaka till att vara rädd och krossad. Utan att istället vara någon som vägrar ta någon fucking jävla skit. Skit från någon som dessutom är allt annat än värd det.

"Så du tror att du kan be om ursäkt nu, att jag ska förlåta dig och
att allt ska vara bra sedan? Sorry, men det är två år för sent för det"

Har spenderat min kväll genom att mysa framför tvn, tagit ett bad och slutligen 
pratat i telefon med först Jessica och sen Niclas. Nu ska jag äntligen sova. 

Natti.

Igår, efter att ha slitit på jobbet i nio timmar, så blev jag utbjuden på middag. Åh så mysigt det var. Grekisk mat, rödvin och pussar. Precis vad jag behövde. Idag var det jobb klockan 06.00 igen och så fortsätter det i två veckor till. Sen är jag fri. Och en månads semester väntar. Jag dör av blotta tanken.

Gjorde om mina planer. Ikväll myser jag i sängen med en bra film och sen så tänker jag sova tidigt. Imorgon blir det jobb och efter det mys med min fina. Jobbar skitmycket de närmaste veckorna så det blir lugna helger, och ingen sprit överhuvudtaget. Två veckors konstant jobb, en vecka ledigt och efter det så drar vi äntligen till Thailand. 

Ska bli så jävla skönt. Puss.

Slutade jobba vid 01.30 och nu kan jag självklart inte sova. Jag blir fan galen. Har min enda lediga dag, på en vecka, imorgon. Ska hinna tvätta all jävla smutstvätt, träffa Bella och äta middag med min fina. Så jag behöver få lite sömn. Ska titta på ett avsnitt till av SATC och
sen så tänker jag tvinga mig själv att somna. 



Förresten, bokade för några veckor sedan biljetter till mina barndomsidolers

Har fått erbjudandet att hyra en lägenhet i andra hand. Så om allt går som det ska så flyttar jag efter nyår. Med min fina Jessica. Det är nästan för bra för att vara sant. Och jag hoppas
så jävla mycket att det verkligen går hela vägen!!!!

Puss.

Jag inser mer och mer hur skadad jag blivit genom åren. Att man kan påverkas något
så otroligt mycket av en människa. Hur mycket man kan skadas. Och inte klara av att
göra vissa saker. Men det tänker jag ändra på. Fan vad jag ska kämpa.

Godnatt.

Vilken jävla kväll det var igår. Har nog varken haft så kul eller haft sånt drama på väldigt, väldigt länge. Majoriteten av kvällen var underbar. Var så fint att ha nästan alla mina fina runt omkring mig. Bäst av allt var nästan att Otto hade åkt ända från Skåne för att kunna komma på festen. Jag drack drinkar, skrattade högt, pussades och mådde så bra. Men sedan så hann alkoholhalten i kroppen ifatt mig och även vad som hade hänt kvällen innan. Och det ledde till tårar, skrik och onödigt jävla drama. 



Men huvudsaken är att jag somnade i famnen på min man, och att jag åter
igen har insett hur mycket jag älskar mina vänner. Världens finaste <3

Den enda personen som jag verkligen, av hela mitt hjärta, inte vill ha någon som helst kontakt
med ringde mig idag. Det jävla svinet sa att han vill be om ursäkt. Att han är ledsen för allt.

Att han inte fattar att det är två jävla år för sent för det.

Min dag har bestått av morgonmys med massor av pussar, shopping med min babe,
hemlagad middag och bio med Isabelle på söder. Herregud, det är såna här dagar
som jag verkligen älskar att leva. Det och det faktum att 80årsfesten på lördag (4 st
kompisar fyller 20 år) kommer bli så jävla bra. Nästan alla mina fina kommer och det
gör mig så stört jävla taggad.

Imorgon är jag ledig, så jävla skönt. Puss.