So long fuckers!


Idag åker vi till Berlin. Jag ska dricka Starbuckskaffe, äta wienerschnitzel och shoppa upp varenda liten jävla euro jag har med mig. Fyfan va jag längtar. Vi ses på onsdag bitches.

Leighton Meester is a cute fucker.


Varför är jag inte sådär? Jag borde vara glad, fnittrig och sprallig. Men inte fan är jag det. Jag går bara runt och överanalyserar hela tiden. Jag måste sluta vara så jävla seriös hela tiden.

Ge mig höstlov tack?

Jag borde gå och träna idag. Jag brukar träna på onsdagar. Men jag vet att det inte kommer bli av. Just nu sitter jag och  försöker skriva en artikel på engelska. Jag är alldeles för trött för att det ska funka. Jag kommer ingenstans i skrivandet. Jag sitter mest och halvsover.

Och ikväll måste jag börja packa. Jag måste hämta kläder och andra småsaker hos pappa. Jag måste kolla upp att jag har allt jag behöver. Hur ska jag orka? Nej fan. Jag måste ta mig i kragen. Nu ska jag fixa den där jävla artikeln. Och ikväll ska jag packa. Jag orkar inte att det ska bli som när vi skulle åka till Frankrike. Då jag packade som en galning kvällen innan eftersom jag inte hade varit hemma på dagen. Jag fick max fyra timmars sömn den natten.

"Hurt me, love and avert me"

Jag är så löjligt förälskad i Motoboys musik. Och i texterna. Herregud, hans texter är så bra. En människa som skriver låtar som "Beat Heart" och "Young Love" kan ju inte vara något annat än ett geni. Okej, han är inte på Bill Kaulitz nivå. Men han är pretty damn close. Och eftersom Mr Kaulitz är min gud så kanske det förklarar hur bra jag tycker att Motoboy är.

Lyssna här.

"The Baader Meinhof complex"

Igår var en stressig dag. Matteprov, utvecklingssamtal, middag och bio. Att se en två och en halv timmes lång dokumentär låter antagligen skittråkigt i de flestas öron. Men den var verkligen bra. Skitbra. Jag hade aldrig hört talas om händelsen innan. För att göra en lång historia kort så handlade filmen om en terroristgrupp i Tyskland på 60- och 70-talet. Filmen var full av mord, kidnappningar och bombsprängningar. Och det är en verklig historia. Sjukt.


"Even the wrong words seem to rhyme"


Och helt plötsligt är vi där vi var för två månader sen.

"But you're just a boy"

Här har ni den bästa låten just nu.


Saturday night.

Igår vinglade jag hem med ett dunkade huvud. Jag kände min puls i hela jävla kroppen.
Dunk, dunk, dunk. Så går det om man försöker röka vattenpipa som en jävla Bob Marley.


Darling, why are you doing this to me?

Napptänderna är borta. My big love.


And you know that she's half crazy.

Jag kommer på mig själv med att sjunga samma jävla låt om och om igen.
Och jag måste faktiskt erkänna att låthelvetet är bra. Förlåt, men det är sant.

Min man var damn hot igår.


Motherfucker. Måste han bli sexigare för varenda jävla dag som går?
Jag har dreglat efter den där idioten i snart två år. Damn you, Bill Kaulitz.

Jag lyckas aldrig bli trött. Jag sitter här, tänker och lyssnar på låten som jag lyssnat på hela sommaren.

Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut

Säg nånting, säg nånting

Tjugotvå noll noll varje vardagkväll.

Jag ORKAR inte. Jag tittade nyss på "A shot at love 2" och my god alltså. Första säsongen var så jäkla bra och underhållande. Nu är ju alla helt fucked up och tävlingen är skittråkig. Dessutom så skickar Tila hem den enda vettiga personen! Vafan tänker hon med? George i mitt hjärta goddamnit. Jag var typ påväg att göra som alla deltagare och börja böla.

Jag är en sån nörd. Jag hör ju själv hur jag låter. Men fan, blir jag förbannad så blir jag.

You've got me going crazy.

Det är torsdagkväll. Jag har inte gjort ett skit på hela dagen. Och det gör jag inte nu heller. Jag sitter bara här med mitt te och lyssnar på smöriga kärlekslåtar. Imorgon är det i varje fall fredag. Tack Jesus. Och det är bara en vecka kvar nu, sen är det lov. Nästa fredag åker vi.

Och jag längtar så otroligt mycket. Mest av allt längtar jag efter att bara få komma bort. Åka iväg, bort från Sverige och bara lämna allt. Visst, det handlar bara om fem dagar, men fy fan va skönt det ska bli. Har ingen aning om varför jag vill bort så mycket. Men jag misstänker att det handlar om att jag vill rensa min skitiga lilla hjärna. Städa ur all skit som finns därinne.


In the end, we will only just remember how it feels.

Jag lyssnar just nu på typ världens sötaste låt. Här är den. Och förresten, idag läste jag det här. Så jävla bra skrivet. Det är Sandra som skrivit det. Såklart. Den enda bloggaren som är värd att överhuvudtaget nämnas. Hon skriver alltid så jävla smarta saker. FAN va bra hon är.

Shit, nu måste jag sova. Godnatt.


Hur länge har vi inte skämtat om det här?


Jessica, det blev precis som vi trodde! Hahaha. Vi är så sjukt jävla coola.


Det är fan ett mirakel.

Jag ser faktiskt okej ut på skolfotot.


Though you're invisible, I'll trust the unseen.


Söta Katy Perry ska leda VMA galan i Liverpool. På tal om det, så åker min pappa till England bara sex dagar efter galan. Tänk om det hade varit jag... och tänk om det hade varit sex dagar tidigare. Herregud, jag blir yr i huvudet av bara tanken.

Nu måste jag plugga filosofi. Jag har prov imorgon. Crap.

I think I'm a little bit.

Jag hatar att tycka om överhajpade artister. Ni vet såna där som alla tycker om. Såna där som det är "inne" att tycka om. De som alla snackar om. Därför var jag väldigt bestämd om att aldrig tycka om Lykke Li. Men jag kan inte låta bli. Hennes texter är helt fucking geniala.

Hands down
I'm too proud, for love
But with eyes shut
It's you I'm thinking of
But how we move from A to B,
it can't be up to me
Cause I don't know

Spoiled and rich white kids.

Jag har blivit en sån jävla The Hills nörd. Nu när inte SATC går längre så är det ju typ det enda bra som går på tv. (Okej, nu överdrev jag men ni fattar). Shit, jag längtar som ett as tills den nya säsongen börjar. Audrina är utan tvekan bäst. Hon är rätt korkad, men samtidigt så är hon så jäkla härlig. Och jag är så fruktansvärt avundsjuk på hennes hår! Så jävla snyggt.


Åh herregud, jag kan inte vara frisk.

Mina män kom nyss på MTV och det var löjligt nära att jag började gråta. Jag skyller på mina tillfälliga humörsvängningar (aka. PMS). Okej, jag är alltid känslosam när det kommer till mina hjärtepojkar men... Jag kan ju inte hålla på och gråta och shit. Sånt håller jag inte på med längre. Jo, bara när dem vinner värsta grejerna. Som dem kommer göra den 6/11.

Då är det okej att gråta. För det känns liksom som lite av en tradition.

The whole world is our playground.

Förlåt för alla förbannade bilder. Men grejen är den att jag inget har något att säga.
Och då blir det massor av bilder istället. Jag återkommer när jag har något att berätta.

I am no good to no one, don't you see?


Underbara, vackra och fina bilder likt den här hittar ni här.

Shit, hon kan faktiskt vara snygg ibland.


I feel like trash today.

 Jag börjar den nya veckan med att känna mig like a piece of white trash. Jag går nämligen runt i världens mest trashiga jeans. I alla fall Sveriges. De har två feta hål och dem sprack precis över höger knä. De som inte känner mig måste ju tro att jag är... ja, inte så pryd direkt.

Men jag älskar dem
. Jag köpte de för tre år sen på Gina Tricot. Och de är underbara. Därför envisas jag med att gå runt och visa mina lår trots att det är oktober. Jag kan inte vara frisk.

You're paralyzing me, you're paralzing me.


Jag lyssnar på "Paralyze" och jag har grov PMS. Den här dagen kan .

And it's not about forgiveness, cause it's all about the love anyhow.


Every day and night, with you.


Tack vare lite vin så blev jag "rolig" igår. Jag satt på ett köksgolv och skrattade så mycket att jag fick ont i magen. Det kändes skönt att inte behöva bry sig. Inte behöva bry sig om alla krav och måsten. Jag drack surt vin, skrattade och brydde mig inte om någon annan än mig själv.

Superstar, where you from?

Jag peppar inför ikväll.

Igår köpte jag världens snyggaste tröja.


Två andra födelsedagspojkar.


Idag är det fredag. Jag borde egentligen plugga men jag har ingen ork whatsoever.
Jag fattar inte hur jag ska orka med det här året. Seriöst. Visst, att det är jobbigt i 2:an har
man alltid vetat men att det är såhär efter bara typ en månad... Det är galet. Helt jävla crazy. 

Jaja, whatever. Jag är glad över att det är fredag.


Happy birthday my dear.


Idag är en väldigt speciell dag. Idag fyller en av mina älsklingar år. Nämligen min stora barndomskärlek, Nicky Byrne. Han fyller hela 30 år idag. Jag kan knappt förstå det.
Att det gått nio år sen jag kärande ner mig i honom. Holy shit. Han har ju, for God's sake,
varit min drömkille sen jag var åtta år. And he still is. Typ. Trots att han är gift och har barn.

Lilla mamma.

Jag gick aldrig och tränade igår. Jag orkade inte och jag hade inte tid. Jag hjälpte mamma med tvätten, handlade mat och var tvungen att plugga. Fy fan vilken kväll.

Om jag hade alla pengar i världen så skulle jag köpa en ny rygg till mamma. Helt seriöst, om man skulle kunna göra det så hade jag inte tvekat en fucking sekund. Hon har precis fått ryggskott för sjuhundrafemtionde gången. Jag orkar inte. Jag vet att hon inte orkar.

Jag vill bara att hon ska vara glad.

"I just wanna be your homecoming queen."


Jag klagar hela jävla tiden. Även idag.

Jag är trött. Trött i huvudet. Och trött i kroppen. Min rygg värker efter att ha suttit och haft filosofi i 180 minuter. Jag älskar filosofi, det gör jag. Men jag vill helst av allt bara sova. Jag somnade vid ett igår. Strax före halv nio vaknade jag. Då det  var tänkt att jag skulle gå hemifrån.

Ikväll borde jag träna. Vet inte om jag har orken. Jag vill helst ligga i min säng och äta godis. Men i godis är det massa  socker vilket betyder att jag MÅSTE träna.... Ahhhh. Jag orkar inte.

På den tiden jag var galen i en blond skåning.


Okej, bilden är inte vacker. Att det dessutom är med bajjamajjor i bakgrunden gör ju knappast saken bättre. Men det skiter jag faktiskt i. För den där dagen var så fin. Den där dagen/kvällen i oktober. Jag ramlade över gräsmattan, men vad gjode det? Jag var överlycklig ändå.

Det är precis tre år sedan idag.

They make it seem like I'm still losing as I win.

Idag är det måndag igen. Veckorna flyger verkligen fram. Och det har blivit fruktansvärt kallt ute. Jag går ju för i helvete med halsduk inomhus. Fyfan. Men för en gång skull så känns det som om oktober kommer bli en bra månad. Så har jag aldrig känt förut.

Don't ask me why.


Don't stop me now, don't need to catch my breath.


Och ja, helgen var det ja. Som alltid går det fort när man har roligt. Igårkväll rökte vi vattenpipa och sjöng till Foo Fighters tillsammans med ett gäng trevliga pojkar. Lika trevligt var det inte när vi kom fram till Sundbybergs centrum. Klockan var ca 03:30 och jag var helt sinnessjukt trött. Vi går av tunnelbanan och upptäcker att rulltrappan inte funkar. Någon jävel har tryckt på nödstopp. Så jag var tvungen att GÅ upp för hela den där jävla rulltrappan i mina tio cm höga klackar.

Två ord: Fy fan.

Alicia Keys - "You don't know my name"

Jag hörde den här låten på gymmet idag och fick världens nostalgikänsla. Jag kommer ihåg
när den var ny och alltid spelades på MTV. Det måste vara flera år sen nu. But I still love it.

Citat ur världens bästa bok.

"Man är som ett djur, tänkte jag. Man har inget val.
Eller också har man ett val, men klarar inte av att välja."

Fredag, jag älskar dig.

Det var rätt okej i skolan idag. Och Johan sa att han tyckte jag jobbar/planerar bra. Ursäkta?! Herregud, man märker verkligen att jag bara träffar honom två gånger i veckan nowadays. Den här veckan har fan varit en mardröm. Och det är just därför jag behöver alkohol ikväll.

Jag vet, det låter förjävla tragiskt om man tänker efter. Men jag orkar verkligen inte bry mig.


"I love you too"

Ikväll har jag ätit muffins och pratat med en trevlig skåning. Nu ska jag sova. Typ.
Btw, klicka här om ni vill höra världens sötaste kommentar. Den kommer i slutet.

Hon är fortfarande förjävla snygg.


Jag är så jävla komplicerad hela tiden.

Det är torsdag kväll. Det betyder att det är fredag imorgon. Min favorit dag. Så varför är jag inte glad? Jag borde springa runt, hoppa jämfota och skrika av glädje. Men det gör jag inte.

Har jag pms? Eller vad är grejen?

Maybe we won't survive, maybe we'll grow.


Det var precis en kille på Idol som gjorde en fullkomligt värdelös version av den här låten. Jag hatar när folk sjunger covers på låtar som jag gillar. Som jag älskar. För jag älskar verkligen "Ordinary People". Och det är bara John Legend som kan göra den låten rättvisa. Bara han.

No, he can't read my poker face


Ibland hatar jag att jag älskar dem.

24.10.2008 House of Blues, Orlando, Florida
26.10.2008 The Tabernacle, Atlanta
29.10.2008 The Electronic Factory, Philadelphia
30.10.2008 Roseland Ballroom, New York


Jaså. Det räcker tydligen inte med att de ska spela i USA igen. Dem gör det dessutom när jag är i Tyskland. Kan de inte ens bjuda på att vara i samma land som jag någon jävla gång?

Baby, take me for a ride

 

Onsdag.

Den här dagen har sugit hästkuk. Det blev ingen skola för min del - fråga inte varför, så jag åkte till stan för att köpa lite grejer. Eftersom det var mitt på dagen så var det inte så mycket folk. Men det var som ett fuckig monsunregn kom ner från himmelen. Och så är det fortfarande. Jävla skit. Jag som måste gå hemifrån om en halvtimme. Jag hatar regn.

Jag kom i varje fall hem med världens mysigaste halsduk. Grå och underbar. Från Monki.


RSS 2.0