Nothing.


Det är konstigt när man tänker efter. När jag känner efter. När jag gör det på riktigt då vet jag. Jag känner ingenting längre. Det är tomt i mig. Det är helt jävla tomt. Jag är inte ledsen eller arg. Inte längre. Jag känner bara en stor tomhet. Det är en väldigt konstig känsla.

Tänk att man kan radera en människa ur sitt liv. Ur sitt minne. Och sitt hjärta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0