And we'll run for our lives.

Vet knappt vart jag ska börja. Igår var det all in om något. Vi började hos Lisa med hela
gamla gänget, gott vin och tequila shots. Var så kul att alla kunde hänga med, det händer
inte alls ofta längre. Framåt halv elva var vi framme vid NU där vi mötte upp Danne, Holly
och några fler. Och vilken kväll det blev. Det enda som inte var sådär jättekul, var att jag
fick syn på den enda personen som jag absolut inte ville träffa. Och trots att det gått snart
tre år, så går jag fortfarande sönder inombords när jag ser honom. Så där stod jag på
krogtoaletten, med andan i halsen och tårar i ögonen. Men som vanligt, så finns alltid min
bebe där. Som tar min hand såfort hon får syn på mig och säger "Mira, jag går med dig på
en gång om du vill det". Men då insåg jag någonting. Jag kan inte låta honom förstöra mer.

Så jag sket i att allt kunde gå käpprätt åt helvete, och jag stannade kvar. Och det är jag så glad för. För med mina fina vänner, blir allt så bra ändå. Vi dansade tills svetten rann, skrattade ikapp och drack för allt vi hade. Och jag träffade dessutom en jättesöt kille, vilket jag fan aldrig gör längre. Inte på korgen åtminstonde. Slutade med att jag som vanligt åkte över halva stan till mitt sovsällskap. Så trots all drama och tårar, hade jag en så himla fin kväll. 


Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0